Sunshine

Det är så härligt nu när det är varmt ute och sol! Man blir så glad, men däremot blir jag ännu mera irriterad på mig själv för att jag inte hittar min laddare till kameran, får ta tag i en storstädning á vända huset upp och ned för att se ifall jag hittar den. Idag trodde jag att jag hade ett fullspäckat schema, men det blev plötsligt mindre att göra då C hade komplikationer med skolgrejer - synd! Men det får bli en annan dag, så vad gör ni andra nu under påsken, några planer?

Idag blir det plugg, träning, vända till stan och lite skrivning :) en rätt okej dag.
Det ska bli jättehärligt att gå omkring i stan igen, var ett tag sedan det har blivit så mycket annat. Ska försöka hitta en cykelpump också så att jag kan börja cykla runt.
Under påsk har jag inte så mycket planer, mor min är ledig på torsdag så kanske kan man hitta på något med henne. Lillebror är i Spanien just nu, hoppas verkligen att han har kul, har inte hört något från honom än. Det var ett tag sedan man träffade honom, måste göra det snart!

Igår var en underbar dag också :) lyckades sola! Jag blir ju brun direkt så efter typ femton minuter så kunde man redan se en skillnad, får hoppas att det blir tid till mera sådant, är ju inte fel att få lite färg!



Så såg det ut igår ;)
Nice, huh?
Nej, nu borde jag lägga näsan i skolboken!
<3 Kramar till er alla där ute, njut av det underbara vädret!

TGIF

Thank God It's Friday
Fredagar är härliga, fast och andra sidan har jag inte så himla mycket att göra nuförtiden, men det är skönt när man vet att man kan träffa andra och andra är rofyllda och glada! Idag precis som igår har varit helt underbara dagar när det gäller vädret, man kan inte låta  bli att påverkas, eller hur? Våren och solen gör en glad.
Däremot har det varit mycket annat på gång som har skapat lite moln på himlen, bland annat mina visdomständer!
Det gör så himla ont, men nu har det börjat bli bättre, däremot har det varit lite jobbigt de senaste dagarna! Har haft svårt att äta, haft lite feber fram och tillbaka och även svullna lymfkörtlar på ena sidan halsen. Men förhoppningsvis så blir det bättre.

Igår så var det härligt, jag gick en superlång promenad på 2h och det kändes underbart, gick i t-shirt ett tag eftersom det blev varmt att powerwalka, men den distansen gjorde att jag fick lite skavsår på ena hälen, men det var mitt eget fel. Hur som helst så var det en härlig promenad och H fick sällskap hem från jobbet så han var glad han också.
Dagen idag har varit trevlig också, lunchade med mamma, lyckades få i mig lite sallad och vi pratade en hel del, sedan så lyckades vi hitta en läderjacka till mig, min som jag har är så himla sliten...borde även köpa nya vårskor, alla mina skor är trasiga på nåt sätt :/ ja, förutom sandaler, men det är lite för optimistikt att använda de nu, men snart så ;).

C hörde av sig idag också, supergulliga!
Det känns skönt att någon har märkt min inaktivitet online de senaste dagarna, så hon hörde av sig och kollade hur det var. Men det är ju inte alls farligt, har ju haft problem med mitt medlemskap på sidan vi träffades på och dessutom så har det varit mycket annat. Men nu så kanske det börjar bli bättre :) äntligen!
Så idag kommer H hem sent, så jag ska fixa middag själv, blir kyckling klubbor, men jag har ingen aning om vad jag ska ha till än, men jag hittar nog på något. Kanske broccoli? Kanske quinoa? Jag får se vad jag har hemma, är inte så säker just nu. Har ni några förslag?

Hoppas att ni alla har en superhärlig fredag! <3
Kramar,
NyxOfNight!

Hammerfall!

Yes!
Let the Hammer Fall.
29/3-09

Japp, var på deras konsert igår, det var riktigt underbart faktiskt!
Trodde inte att det skulle vara riktigt så bra, men det var det - har nämligen hört lite olika åsikter kring deras live preformance - men underbart bra! Var på Hovet och det var ett jäkla drag! <3 Precis som det ska vara på konserter. Men det var nästan coolast där en utav deras förband; Sabaton gick på scenen! Var nog en hel del av deras fans där som gick mest för dem :) och de drog verkligen med sig publiken på ett underbart sätt. Ja, vi hade sittplatser...något som fick mig att känna mig 100 år när jag bad om det, men igår hade jag blandade känslor kring det beslutet. På ett sätt så är det ju absolut inte samma känsla att sitta ned som det är att stå nere i havet, där man kan hoppa och studsa, blir mera känsla då. Men med tanke på att jag (i och för sig visste jag ju inte det när jag biljetterna bokades) spenderade hela gårdagen på trädgårdsmässan med mor och far, så var jag glad att sitta ned lite.

Det var härligt att få träffa far min igen, första gången han såg mig som 21 åring också, hehe :) vi båda gick med på mässan mest för att mor min älskar trädgårdar och blommor! Det är rätt fascinernade att se hur glad hon blir, så sött, lite som ett barn på julafton. Jag satt mest och hjälpte pappa med hans iPhone, som är så supersexig! Fast när jag fyllde år så fick jag en iPod touch och det är ju nästan lika bra, designen är finare gjord.

Idag är jag dock risig, börjar nog bli sjuk :(  huvudet gör ont och tror att jag har feber, har inte testat än dock. Men gick i alla fall till träningen idag, men skulle kanske inte ha gjort det. Hur som helst, får ta det lugnt imorgon så har jag förhoppningsvis laddat batterierna tills på onsdag.

Har en idé för en grej att skriva också, ska försöka skriva en artikeln och skicka in, men det kommer att ta tid att jobba ihop den, men ska verkligen försöka att fixa den! Det skulle vara väldigt coolt i alla fall. Får se hur det blir, I'll keep you posted.

Night,
NyxOfNight

Vuxenvarning!

Det var rubriken på gårdagens fest!
Blev bjuden av M för ett par dagar sedan att delta, blev rätt förvånad men tänkte att 'ja, varför inte egentligen' och det var ju riktigt trevligt, pratade med många trevliga människor! Bäst var ju förstås J som var så otroligt gullig mot mig hela kvällen och vi delade ju på allt så fint också ;) ska bjuda grabben på en öl någon gång! Kul också att S dök upp efter ett tag! Fick mig ett par örhängen också av J, gud så söt hon var! <3
Blev bastu också, halkade däremot till på golvet efter och gjorde illa knät lite :/ aja, det är helt okej idag i alla fall. Mest nöjd var jag med presenten, trots att jag hade kommit på den rätt sent så var den Bra! Personlig, kanske inte mycket, men ja..hoppas att den var uppskattad, hann inte prata med M själv så mycket under kvällen, var ju många där. Kortet var även snyggt målat tycker jag, skissade av en serie strip som jag sett online, i sann geo-anda ;) vilket ju var passande med både presenten och M. Skissade den snabbt innan jag åkte, så kanske inte var så jäkla bra, men J verkade tycka att den var snygg! 27 år blev M, så grattis grattis.

När man är inne på sådant, så fyller man ju själv imorgon och blir mer och mer vuxen, 21.
Nu blir jag alltså myndig på "riktigt", gränsen var ju 21 tidigare och i USA är det den gränsen på mycket. Det känns rätt konstigt egentligen, har precis vant mig vid att vara 20 såklart ;), men men...man får väl ta det, brukar känns så vid nyår också, att helt plötsligt skriva ett nytt datum, men man vänjer sig ju.
Tyvärr är far min inte hemma i Sverige, men morgondagen lär väl bli bra i alla fall, däremot har jag en tenta som måste avklaras på morgonen, får se ifall det blir bra...

Våren som nu Äntligen har kommit verkar försvinna också :( något som känns grymt tråkigt!
Ska tydligen komma mera snö, blä säger jag på det och uttrycker mig som en tjejkompis till mig "Åh, snö känns så himla 2008" :) haha, det lät så bra.
Nu under eftermiddagen har jag suttit och pratat med kusin E på Skype, det är jättekul, men känner mig rätt så nervös över att prata via mic med honom, men det ska jag väl klara av någon gång! Sedan har jag även suttit och spelat piano, rätt trevligt sätt att uttrycka känslor ibland.. har haft mycket tankar! Har gett utlopp lite i alla fall, rätt skoj.
Har skaffat mig en ny frisyr också :) var hos I på Klippoteket i fredags, det gick superbra som alltid, hon är verkligen bäst! Ska försöka fixa en bild på det också, lär ju knäppa ett par imorgon! Måste även hitta min kameraladdare...

Peace & Out for now,
NyxOfNight

Säsongstart!

Yes, kvällen har varit angenäm när det gäller TV:n,
NCIS hade ny säsongspremiär ikväll, väldigt spännande ser definitivt fram emot nya avsnitt, kanske såg jag dock mest fram emot denna då de återförenas - alla agenterna :). Timmen efter så var det dags för House att göra entré, väldigt bra avsnitt måste jag säga, alla fall är inte så roliga (roliga kanske är fel ord..spännande är väl bättre), men det här var riktigt bra! Lite magstarkt på ett sätt dock, men bra! Ser fram emot en fortsättning där också.

Så hur är det med allting annat?
Jag har varit dålig på att uppdatera, I know, lär ju knappast ha några läsare kvar, men det spelar kanske ingen roll?
För att svara på frågan ovan..
Det är inte så bra alls, men det som handlar om mig behöver jag inte ta upp...inte nu i alla fall, blir nog att jag tar upp det vid ett senare tillfälle, när jag orkar. Nu tänkte jag mera ägna inlägget åt andra saker. Två personer som jag bryr mig otroligt mycket om!

T, mina tankar går till dig idag, jag vet att du inte vill ha 'jag-tycker-så-synd-om-dig'-attityden idag, men jag känner med dig i alla fall och det smärtar mig att du behövde gå igenom detta, men det betyder såklart inte att jag inte tänker på Hennes familj också...men det är ju Dig jag känner! Hoppas att du förstår, men jag kan även förstå din tankegång... <3

***

M, jag är förfärligt ledsen för det som hänt dig (och din familj). Fick en sådan chock när du ringde mig för ett par dagar sedan...
Jag vet att du inte orkar prata just nu, men jag finns här när och om du vill det!


Man känner sig så otroligt hjälplös när det finns vänner runt omkring en som mår dåligt...
Jag önskar så starkt att jag kunde göra något för er båda två, men sitter här och känner mig allmänt hjälplös och dålig...
såklart vet jag att det inte är mitt fel, men jag önskar att jag kunde göra något, men just nu vet jag att det jag Kan göra är att finns här  - vilket jag gör, dag som natt - men det känns inte som om det är bra nog!
Jag älskar er båda två och jag hoppas att ni snart mår bättre - men det få ta den tid det tar, såklart! Ingen förväntar sig att det ska gå över på en natt, våga dock ta hjälp ifall ni skulle behöva det, att ta hjälp av någon gör er absolut inte mindre starkare...kanske tvärtom till och med!
Hur som helst, mina tankar går till er båda <3


Har även pratat med E idag, hon hjälpte mig riktigt mycket idag - tack så jättemycket!
Nu ska jag fortsätta att se på Red Dragon.

Insidan

Ja, hur många gånger har man inte hört att det är insidan som räknas? Säkert ett tusentals gånger. Det har i alla fall jag. När man var lite orolig för hur man såg ut, eller kanske inte hade rätt kläder; om man försiktigt försökte förklara för någon vuxen var det just den frasen som de använde "det är insidan som räknas."  Det är först nu som jag har insett hur pass sant det är! Wow, det tog mig bara 20 år, ja nästan 21. Däremot så tycker jag fortfarande att det är dumt att säga att det yttre inte har något med saken att göra, för det är inte sant. Det är inte bara insidan som räknas, i alla fall inte i början.

Du har säkert varit kär någon gång, eller hur? Känt fjärilarna i magen, mött någons blick - för bara en sekund - men genast kände den där elektriska stöten. Jag har varit där ett par gånger, även om graden av kärlek har varit olika. När man gick på lågstadiet och var kär i någon, var den kärleken inte som den jag känner idag om jag blir kär i någon. Men utseendet då, det ytliga. Det finns folk som säger - om sina respektive - "ja, men även om din kropp och ditt utseende skulle förändrats radikalt, så skulle jag älska dig lika mycket och på samma sätt ändå. Jag skulle vara lika attraherad." I dessa fall så ja, kanske är det så. Men när vi faller för någon är det yttre det absolut första i lägger märke till, det måste finnas något attraktivt i utseendet hos den personen för att vi ska bli intresserade. Sedan när man väl är tillsammans med någon och har varit det ett tag, då kan det ju vara så att man har blivit så förälskad i det inre - personens personlighet - så pass starkt att det yttre inte längre spelar någon större roll. Men det där första, har med utseendet och utstrålningen att göra.

Men jag har inte förrän nu verkligen förstått hur mycket personligheten spelar in i det attraktiva, förrän nu. Ja, kanske är jag lite långsam, eller bara allmänt knäpp. Hur som helst, precis som många andra kan jag när jag ser en film, eller följer en serie så kan jag bli lite små kär i någon av skådespelarna och visst är utseendet viktigt där också! Johnny Depp till exempel, hur många tjejer/kvinnor (och säkerligen män också) tycker inte att han är sexig - så visst finns det de som alltid är sexiga - men så finns det de där andra också. I många av mina serier som jag följer har jag blivit lite små kär ;) någon som kanske inte är skitsnygg - men som har något drag som jag gillar - men som har en underbar personlighet, mannen (eftersom det oftast är män jag faller för ;)) kanske är otroligt söt och omtänksam mot sin flickvän/sambo, så att jag kan sitta framför teven och bara ge ifrån mig ljud som "naw" flertalet gånger, om och om igen. Sedan har många av de här männen även sett snygga ut! ;) vilket jag mest ser som ett plus numera. Men när jag sedan har sett dem i andra rollen eller bara ifall de inte är lika mysiga och gulliga i samma serie lite längre fram, så är de inte längre lika attraktiva trots att deras kroppar kan vara ännu attraktivare än tidigare! Tha-da! Och visst, nu tänker ni kanske att "ja, men det är klart att om de spelar mördare i en serie och gulli-gull i en annan, så är det klart att personen kanske inte är lika attraktiv." Men det var inte så grova förändringar jag syftade på, utan bara att de kanske inte visar lika mycket omtänksamhet längre, gör så pass mycket. I alla fall för mig.

Så, jag har ingen aning varför det här var nödvändigt att skriva om, men fick den här aha-upplevelsen igår natt och jag kände att jag bara behövde får ur mig den. Löjligt kanske, sure! Men den bjuder jag på i så fall :)

A Clean Slate!

Nytt år, nya möjligheter, right?
Fast än så länge har det inte hänt så himla mycket på den fronten, just nu när jag dessutom är sjuk så lär det hända ännu mindre! :( Aja, så nu sitter jag här, är medveten om att jag inte har uppdaterat på jättelänge, men nu sitter jag här och plitar igen. Så vad har jag att komma med? Inte mycket.

Däremot är min farmor sjuk igen :(, hon åkte in i förrigår natt till sjukhuset och igår fick hon reda på att hon hade lunginflammation! Blev rätt rädd eftersom hon åkt in och ut så mycket och för att en av hennes vänninor dog i just lunginflammation, men hon verkar tack och lov må bättre nu, så hon repar sig, även denna gång. Men nu vill de redan skicka hem henne imorgon, jag tycker att det är helt absurt! Att de vill släppa iväg henne så snabbt, men jag hoppas att det går bra.

Förra helgen så fick jag även följa med bror ner till skolan, det var rätt fint där nere faktiskt :) han verkar trivas och har många kompisar, så det är skönt. Dessvärre var det lite mörkt när vi kom fram, så jag såg inte så himla mycket, men det var trevligt. Det var helt underbart att sitta i bilen på vägen hem och prata med mamma sedan, har inte snackat med henne så mycket tidigare, inte på det här sättet. Nu i helgen så kommer det att bli ännu bättre dessutom, pappa kommer hem :D jag har saknat honom så otroligt mycket! I morgon ska jag baka cupcakes för att ge honom när han kommer ;) det var alldeles för längesedan jag bakade, om de blir fina så lägger jag upp bild här på bloggen. Har ni några förslag på vad för typ av cupcakes jag ska göra?

Igår snackade jag med J igen också :D är så himla glad över att han är tillbaka, har saknat honom jättemycket. Tanken var att jag skulle träffa honom ikväll, men är lite krasslig, så vi får se hur det blir. Måste gå ut i alla fall för att köpa alvedon och halstabletter!
Ja, vad mer har hänt? Har klippt håret :) blev rätt nöjd, men måste skaffa ett bra vax.

Sedan var jag på plattan för att demonstrera mot Israel och hela situationen i Gaza, det var spännande, men var inte på hela, ville inte gå till ambassaden, hade en känsla av att det skulle kunna spåra ut. Det var inte ens så att jag kunde hålla med om allt som sas på plattan, men det kändes som en viktig grej att vara där. Träffade kusin och farbror där också :) det var trevligt. Jag är bara rädd för hur denna bojkott kommer att utvecklas, det är ju inte människorna i Israel jag är emot, om detta kommer att utvecklas till att man går emot grupper som judar, så är det ju riktigt hemskt! Aja, just nu håller jag tummarna för Obama, han lät så bra innan valet, vi får hoppas att han gör det som han sagt.

För att gå över till lite lättare topics, så har jag börjat skriva lite fan fiction :) det är rätt roligt faktiskt! Var väldigt blyg i början men nu har jag fått en del kommentarer som har varit riktigt positiva! Är så himla glad över det.
Men nu ska jag gå ut och hitta medicin att kurera mig med!

Ha en trevlig helg!
Vad ska ni hitta på?

The End

Ja, alla 365 dagarna har gått detta år, har de varit bra? När jag pratade med folk under de sista dagarna av 2008 så var det många som frågade lite kring vad jag tyckt om det här året, vad har hänt osv. Ja, vad tycker jag?Vad är det som har hänt?
Det häftigaste tycker jag självklart är 4 November i år då Barack Obama vann presidentvalet i USA med 364 elektorsröster över republikanen John McCain som fick 174. Obamas segertal var ju helt enastående också!
Det är otroligt mycket som har hänt under året, om jag skulle försöka lista alla bra/dåliga grejer så skulle det ta år och dar för mig att ta mig igenom allting, eller ens en del av det. Jag skulle heller inte vilja missa något, så istället för något sådant bauta-inlägg tänkte jag mest hålla det personligt, blicka bakåt kring vad som hänt Mig/min omgivning och fokusera på bra saker...och kanske slänger jag in några offentliga nyårslöften, kanske blir svårare att smita ifrån då?
(Tar lite hjälp av bloggen också, går ju alltid att blicka tillbaka här)

Januari
14:e - Första lägenhetsvisningen jag var på!

Februari
17:e - Läste ut Eclipse, tredje boken (trodde att det var den sista då, men fyran kom senare) i serien Twilight
18:e - Hämtade L på dagis för första gången själv, gick jättebra!
18:e - H var och kollade på våran lägenhet (kunde dock inte följa med själv, var sjuk)
27:e - H fick lägenheten!
Wow, om jag vetat att det skulle gå så snabbt.

Mars
3:e - Nycklarna till lägenheten hämtades och jag fick se den själv för första gången
5:e - Första städningen i lägenheten...
ja, kanske inte enormt roligt, men det var en cool känsla!..det var nästan roligt :P!
6:e - Första lagade middagen i lägenheten ;)
9:e - H flyttar in, sover över där tillsammans
15:e - Jag och H tillsammans i ett år
23:e - Jag fyller 20 år!
29:e - Första gästerna i lägenheten

April
12:e - H's far fyller 50 - fest!
13:e - M & L's dotter föds; Stephanie Joy Evans, welcome!
19:e - Tog en ny piercing :)
(bild finns upplagd på bloggen)
28:e - C&N får andra dottern; L :)

Maj
14:e - H fyllde 21, första festen i lägenheten
14:e - Min kusin kom hit och fikade under kvällen, första från min släkt (förutom mor, far o bror)
17:e - Hyllade Stadium för att haft "normalare" bikini-modeller inför Beach 08
23:e - Stephan Medel-Ek skriver en otroligt skojig kolumn i Metro (http://www.metro.se/se/article/2008/05/20/10/0335-45/index.xml)
28:e - Trots seg & jobbig start fick min grupp klartecken för att lägga fram B-uppsatsen!
27:e - Efter 6 månaders prövotid fick H fastanställning
29:e - H's lillebror M tar studenten! :)
30:e - Jobbade på M's disputationsfest! :)

Juni
2:a - Far min fyller 65 :)
2:a - B-uppsatsen inlämnad!
3:e - Blackmore's Night konsert!
10:e - Sveriges första EM-match mot Grekland
14:e - Sverige möter Spanien
17:e - Spännande match; Frankrike - Italien
18:e - Sverige - Ryssland, ack så dålig match!
21:a - Såg Sex and The City filmen, inte så jättebra, men helt okej.
29:e - EM-final! Hejar på Spanien mot Tyskland.
29:e - Viva España! Som vann med 1-0 mot Tyskland i Wien. Spanien vinner därmed EM/Euro 2008!

Juli
4:e - Såg förhandsvisning av biofilmen Mamma Mia! Underbar.
6:e - Fick åter kontakt med I :) första gången på 5 år ;).
14:e - Jag och H åker till Finland, första gången för mig.
20:e - Holländarna och B har anlänt ;) - första gästerna som sover över i lägenheten! ASS 08 startar (Albion Summer Summit)
21:a - L anländer från Finland :) och hela gänget är nu samlat.
26:e - Underbar utekväll med gästerna på Hard Rock Café och sedan ut på en pub! *nice*

Augusti
2:a - Breaking Dawn, fjärde boken i Twilight serien släpps!
2:a - Såg Batman - The Dark Knight på bio, skitbra film! Heath Ledger är helt otroligt bra i rollen som Jokern!
3:e - Mormor kommer hit på besök.
7:e - Äntligen fått tag i boken Breaking Dawn.
9:e - Trevlig kväll med mat och vin hos K :)!
12:e - Sett Rapokalyps live inför stor publik under Ung 08!
14:e - Träffade I, världens Bästa frisörska!
15:e - I&M fick deras dotter A :) klockan 20.28 fick jag ett mess med den fina bilden!
24:e - Farbror H fyller 60 :)!
28:e - Träffade gamla bästisen L igen! Kärt återseende.

September
13:e - Fikade med familjen i fint sällskap av Fuglesang
19:e - Fick träffa L igen :) på genomresa från Finland till Olso.
26:e - Deltog vid Installations- och Promotionshögtiden i Stockholms Stadshus då D blev hedersdoktor!
27:e - 03.44 föddes mitt kusinbarn R! Så underbart söt och liten, den första killen bland kusinbarnen.
27:e - Pratade med I på telefon för första gången :) var mysigt!

Oktober
5:e - Mor och Far firar 25 år som gifta!
6:e - Jag upptäcker Ben & Jerry's nya glassmak! Half Baked.
10:e - Trevlig utekväll, på pub med M.
11:e - VM-kval på Råsunda; Sverige mot Portugal,
slutade ändå 0-0...
13:e - Träffade J (första gången på tu man hand) på afterwork, jättetrevligt, fick sällskap av M senare också. Testade SingStar.
15:e - Komponerat och skrivit min första låt!!! :)
24:e - Träffade L och hade en jättetrevlig utekväll!

November
2:a - Träffade kusinbarnet R för första gången :) så mysigt!
4:e - Barack Obama ny president i USA!
16:e - Såg filmen Vicky, Cristina, Barcelona! Jättebra.
20:e - Såg filmen Twilight på premiären! Älskade ju böckerna och filmen var bra! Robert Pattinson var så sexig! ;)
22:a - Vaknade upp till den första riktiga snön!

December
1:a - Fått soffa i lägenheten (byggde ihop den själv!)
17:e - Såg Wall-E, fascinerande film, eller det var fascinerande att man själv blev så fäst vid den.

Ja, se vad mycket som har hänt under det gångna året, däremot kanske inget av detta intresserar er så himla mycket :P men aja, ni behöver ju inte läsa. Jag måste säga att jag är rätt nöjd med året, däremot har det ju hänt mycket negativa saker också, att man blev singel till exempel var ju ingen höjdare. Men det är ingen idé att fokusera på det negativa! Vem blir gladare av det? Igår var det alltså nyår och 2009 började. Det var jättetrevligt, trots att pappa inte var hemma, gick jättebra, var till och med lättare att prata med folk...jag brukar kunna ha svårt att hitta samtalsämnen med en del av dem, men nu gick det finemang! Att man var liiiite glad i hatten i början efter välkomstdrink och vin till maten kanske hjälpte lite också ;). Invigde även nyårsklänningen, de flesta sa att den var snygg så jag får väl lita på det. Men det som fick mest uppmärksamhet var mina skor, växte nämligen 10 cm i de *hehe* det var roligt att vara lite längre, men ont i fötterna fick man ju! Däremot så var jag ju tvungen att ta av de efter ett tag men lyckades behålla de på till tvåtiden i alla fall ;). Ia sa till och med att jag såg ut som en modell, hehe...det var lite skoj!

Hoppas att det nya året blir otroligt, underbart bra för er allihopa!
God fortsättning!

Puss & Kram!


Cupcakes

Ja, jag har fått en ny hobby ;) att baka cupcakes, att äta dem tycker jag inte är fullt lika roligt - inte för att de inte är goda dock! (det säger de som äter dem att de är). Men det är roligare att baka. Ikväll bakade jag chokladcupcakes med en liten nedstoppad vit blockchokladbit i varje. Ville göra de juliga, men upptäckte att jag inte hade fullt lika mycket saker hemma som jag hoppats på, men jag fick göra det bästa av situationen.


© Nyxofnight.blogg.se

Bilden vart väldigt suddig, lite skakig på handen och så är det med mobilkameran, hur som helst så är det cream cheese-frosting som är färgad med grön karamellfärg ;) tänkte att det skulle bli lite juligt, men fick inte riktigt till sådan grön färg som jag önskat, den blev mera slajm-grön :P. Smaksatte den med lite pepparmint-smak också, det vart rätt gott. Sedan pyntade jag med hjärtformat strössel, ser ni att det är ett hjärta?

Sen hade jag en annan idé, så hade frosting som jag inte färgade och lade på en cupcake, för att testa hur det skulle bli..


© Nyxofnight.blogg.se

Hehe, visst är den fin? För mig som är ett fotbollsfan ;) så var den perfekt, visserligen kunde fotbollen ha varit snyggare målad :P men det var första gången som jag testade att leka med sockerpasta (som bollen är gjord av)..så tycker att det var helt okej ;). Vad tycker ni? Jag vet att bildkvaliteten är dålig, men var tvungen att posta bilden som stor bild eftersom jag ville att ni verkligen skulle se.


© Nyxofnight.blogg.se

Det gröna ska likna gräs, men det förstår ni säkert ;).

Det jag får smaska på istället ser ut så här....

© Nyxofnight.blogg.se

Hehe, fint va? Det är multivitamin i glas, alltså brustablett som löses upp i vatten och ska ha (enligt förpackningen) apelsinsmak, men njea...inte direkt, gott är det inte i alla fall. C-vitaminen som också är i brustablett som jag har haft förut och som smakar apelsin, den är riktigt god dock.

Vad har ni gjort idag då?
Jag som faktiskt blev klar med en restuppgift från skolan igår kväll var rätt glad över idag, dock så gjorde huvudvärken att jag ändå inte var på topp. Åkte in till stan på eftermiddagen på jakt efter sista julklappen, gick rätt okej :) har även blivit rätt skillad i att slå in julklappar, om jag får säga det själv. Kan lägga upp en bild imorgon ;). Har ni hittat era julklappar än?
Ska förhoppningsvis träffa I lite snabbt på söndag också :D, men blir väldigt snabbt mellan tågbyten, men roligt ska det bli! Hann inte snacka med henne så mycket när hon var online ikväll på grund av cupcake-bakandet, får prata mer med henne imorgon.

Nu ska jag kolla vidare på en serie,
Kram på er allihopa <3

Månstad

Vackert namn, huh?
    När jag var yngre så var mitt screen-nickname nästan alltid Moonshade, heter fortfarande det lite här och var :) så månstad passar riktigt bra som namn.
   
Den nya soffan som jag köpte på Ikea heter nämligen Månstad :) den är riktigt fin och härlig, ligger i den just nu. Måste säga att jag är riktigt stolt över att jag lyckades bygga ihop den själv, ja lite bär/lyfthjälp fick jag, men inte mycket. Ikea saker är inte alltid väldigt lätta att sätta ihop, denna var inget undantag, tro mig! Ett tag var jag beredd på att bara ge upp och när det gäller att bygga saker/sätta ihop saker så kan jag ibland bli riktigt irriterad och inte ha mycket tålamod...även om jag skulel vilja påstå att jag i normala fall brukar vara rätt lugn.
    Så nu ligger jag här i Månstad soffan, kanske somnar jag här, börjar bli lite smått trött, men huvudet gör sig påmint, dock inte lika mycket nu som tidigare under dagen (tack och lov för det!).
    Gick omkring i stan idag eftersom jag måste hitta julklapp till mormor och J, eftersom de ska skickas utomlands och jag vill vara i god tid! Men det gick inte vidrae bra, mådde inte så bra på grund av huvudvärken så var allmänt ofräsch och hängig, såg typ helt grå ut och hade inte orkat sminka mig eller något (inte för att jag brukar använda speciellt mycket, men en dag som idag hade jag behövt sätta lite färg i ansiktet). Såklart ska jag springa på en av mina vänner M då...tjejen som alltid ser snygg ut, vart hon än ska gå..suck! Aja, in my defense så mådde jag inte bra, men julklappar var tvungna att bli hittade..sen att jag inte hittade några är en annan sak, jag var ju tvungen att försöka!
    Under dagen msn:ade jag med J :) var rätt mysigt, han är så himla gullig! Att han orkar lyssna på mitt babbel är guldstjärna direkt! Vi ska träffas imorgon och prata, kanske kan jag få ventliera ut lite extra då, om han är snäll ;) och orkar lyssna. Fick även sms-svar av M, vart positivt överraskad eftersom jag antog att han inte skulle svara på mitt spontan-mess som jag firade iväg mitt inatten igår..nästan 24h sedan faktiskt. Så han lever..kul att veta.

Någon annan som lever..är DM, inte alls lika kul...eller ja, han får gärna leva, dock långt bort ifrån mig! Han blir inte lättare att hanteras med, trots att han hade lovat..att det skulle bli bättre, visserligen har det blivit bättre! Trodde inte ens att det skulle bli så här bra. Men antar att det är dags att träffas igen för att snacka om våran deal...kanske kan det här fortsätta fungera? Man kan ju alltid hoppas, vi kan ju komma överrens om samma deal som förra gången.
    Aja, det blir ett sak att oroa sig för, eller grubbla över när den dagen kommer. Ska däremot försöka sova lite, eller vila i alla fall, kanske får jag någon sömn i natt i alla fall, det vore inte helt fel.
    Ska försöka prata med D också, se om "problemet" med T är löst...kanske blir det AUS efter nyår i så fall, men det beror ju lite på T också.

Godnatt, till alla er som sitter där ute i natten!
Hoppas att John Blund passerar er också.
    Sweet Dreams <3

Liquid Christmas

Första December 2008 :)
    Snart är det verkligen jul, känns lite overkligt, jag hänger inte riktigt med, allting går så snabbt liksom. Men jag ska inte klaga, kanske....men bara kanske kan saker och ting börja ordna upp sig nu? Jag ska messa E när jag har skrivit klart för att få lite tips angående en skolgrej och sedan kanske skolan kan börja fixa till sig. Men sen har vi ju allting annat som pågår samtidigt, suck! Men man får vara glad för det lilla.
    Jag saknar snön, den gjorde att det kändes mera juligt, mera stämningsfullt och när jag kommer i den stämningen så känns saker lättare :). Däremot kommer nog julen inte att bli likadan som tidigare jular, far min kommer ju inte att vara hemma :/ det känns jättekonstigt, men är glad för hans skull, men på något sätt önskar jag att han inte skulle åka. Är lite små orolig för hur det kan bli hemma, när han inte är omkring.
    Sen har vi ju DM som har börjat irritera mig ännu mer nu, fast han håller sig i alla fall borta (mer eller mindre), så det skulle ju kunna vara värre...men jag önskar bara att han kunde lägga av, bara försvinna från jordens yta...
    Huvudvärken är inte trevlig heller, ska prata med någon specialist snart, vi får se hur det går. Ibland är den inte så farlig, så länge jag håller mig sysselsatt då så går det att vara precis som vanligt, men så kan det slå om och göra jätteont..då hjälper inte mycket. Satt hemma hos C&J i helgen, J och F var där också, var jättemysigt och det var kul att vara med PI igen ;), C var jättegullig som bjöd in mig...men slutade med att jag mer eller mindre sprang därifrån, hade ingen större lust att börja grina helt upp och ner, de andra hade nog trott att jag var knäpp, så avlängsnade mig snabbt istället och fick ventilera lite tårar på väg ner till stationen och sedan kändes det lite bättre, försökte fokusera på min bok. Men efter ett tag så steg det på en jättesliskig (och rätt obehaglig) snubbe på tåget, så fick inte mycket ro då heller :(.
    Ja, ja..jag borde verkligen slänga mig i väggen och fokusera på bra saker!  Till exempel det som jag numera kallar för liquid christmas :) nämligen julmust! Jag har varit jätteduktig och hållt mig tills första advent, har det som en grej antingen första december eller första advent, så visst har jag varit duktig?

Har även blivit med en soffa :) den är jättefin, eller jag tror det, såklart har jag sett den monterad på Ikea men inte här hemma. Just nu står den nämligen inpackad i fyra lådor. Vi får se hur det blir :) tar en bild när den är färdigmonterad.
    Har även öppnat första luckan i adventskalendern :) choklad såklart ;). Såg även första avsnittet av julkalendern i år på svt:s hemsida, ännu en grej som jag brukar göra :P kolla i alla fall första avsnittet på årets julkalender, se om den är söt, eller nåt ;). Dessvärre brukar det alltid sluta med att jag tycker att de som gick när jag var liten var tusen gånger bättre, dock vet jag inte om det är för att jag inte är "barn" (eller lika mycket barn i alla fall) längre, eller om det är för att de faktiskt har blivit sämre? Hm...i alla fall verkar årets julkalender inte så där jätterolig, förra årets var rätt söt däremot tycker jag!

Imorgon måste jag städa en del här hemma, plugga och sedan försöka hitta en bra julklapp till min mormor, måste ju skicka paketet hela vägen. Vet ni vad ni önskar er? Har ni köpt några julklappar än? Jag har köpt en julklapp än så länge.
 
Kram på er <3

Livsbejakande





Juan Antonio:
I am Juan Antonio, and you are?
Cristina: Cristina and this is my friend Vicky.
Juan Antonio: I would like to invite you both to spend the weekend. We'll eat well, we'll drink wine, we'll make love.
Vicky: Who.. who exactly is going to "make love?"
Juan Antonio: Hopefully the three of us.
Vicky: Uh.. this guy, he doesn't beat around the bush. Look señor, maybe in a different life.

***

Juan Antonio sa verkligen vad han tyckte, huh?
Han verkade inte alls rädd för att säga det han tyckte och menade absolut inget illa med det.
    Okej, visst jag skulle nog bli rätt förvånad, lite rädd, chockad (och säkert få andra känslor också) ifall någon kille kom fram till mig och min tjejkompis och sa så där. Visst, han tvingade sig inte på dem, han sa att om de inte ville så skulle han bara gå därifrån. Men i alla fall. Så jag säger inte att alla killar helt plötsligt ska släppa på alla hämningar, men på ett sätt är det det jag säger. Eller snarare att man ska öppna sina sinnen litegrann, inte vara så gråa och det här gäller förstås tjejer också. Tror nog att det i alla fall här i Sverige är lättare för en kvinna att bara kunna säga något sådant till en man, men om en man säger det...då låter det som om han bara vill ha sex, vilket kan kännas obehagligt och låta rätt creepy.
    Denna film utspelar sig ju i Barcelona och det är ju ändå en annan kultur där, inte för att jag tror att alla män i Barcelona går omkring på resturanger och säger sådant till höger och vänster. Jag har visserligen inte varit i Barcelona men jag har varit i Italien och det som jag har känt där är att folk allmänt är mycket öppnare än vad folk här i Sverige är. Nu menar jag inte kring ämnet sex och sådant, utan bara allmänt, man byter ord med den som sitter brevid en på tåget till exempel, här sitter man bara och stirrar eller undviker ögonkontakt så gott det bara går.
    Kanske borde man just därför släppa på hämningarna? Kanske borde man våga vara som Juan Antonio? Utan att verka pushy, utan bara säga det man faktiskt menar, skippa allt annat dravel som vissa män (säkert även kvinnor) kör med, för att i slutändan ändå säga det som Juan Antonio sa.
    Filmen var livsbejakande och härlig, även om den var udda. Man fick en stark Paulo Coelho känsla när man kollade på den, dock var det mindre kring religion, men mycket kring att hitta sig själv och att älska någon och vad riktig kärlek egentligen innebär. Det var härligt att se en sådan hämningslös film, även om vissa saker ändå kändes lite orealistiska, så fick man ändå en väldigt autentisk känsla över det hela.
    Man borde leva livet, leva i nuet, inte oroa sig för så himla mycket, i slutändan brukar det ju inte hjälpa så mycket i alla fall. Filmen fick mig att tänka rätt mycket kring det jag har skrivit om här förut, nämligen att våga gå utanför sin trygghetszon, våga leva! Även om det blir fel, även om det känns som om du måste börja om från början ifall du gjorde något som inte kändes rätt så har du i alla fall upplevt något! Vilket är otroligt viktigt. Så du börjar om på en ny kula, snarare än att starta om på den du var. Förhoppningsvis har du lärt dig något om dig själv också, så att du inte gör samma "misstag" igen.
    I filmen dracks en hel del vin också och jag blev riktigt sugen på att gå ut med någon eller några, sitta på en fin restaurang, dricka något gott och bara prata. Låta vinet göra en lite varm, lite hämningslösare och bara prata, våga!
    Livet är verkligen för kort för att man ska stanna upp och reflektera över allting som kan gå fel ifall man tar en risk, visst kan det vara bra att ibland inte rusa in i något, men bara man inte låter det hindra en för mycket, till slut kan det vara försent!

Jag diskuterade kärlek med J för ett tag sedan och vi diskuterade folk som inte har vågat ta chansen med någon man tyckt om - det är så himla synd! - och började sedan diskutera de som vågar lite "för mycket"...de som kallas players. Visst jag gillar de inte, i alla fall inte om de inte tar känslor och sådant på allvar. Att man har gått igenom flertalet korta relationer (eller längre) men ändå känt något, det är inte att vara player. Men de som hoppar fram och tillbaka mellan olika personer varje helg...visst man kan tycka illa om dem...men man måste ändå säga en sak, de har i alla fall haft någon och förhoppningsvis haft någon känsla inblandad, till skillnad från personen som satt i hörnet och inte vågade.
    Jag menar inget illa mot er som sitter i hörnet, jag har varit där själv, många gånger! Många gånger har jag dessutom inte vågat! Men saken är den att man går miste om saker och ting själv, även om man får ett avslag - vilket aldrig är kul - så har man i alla fall försökt. Jag menar detta som en uppmaning, jag hoppas att ni vågar gå fram, vågar chansa, vågar säga, vågar göra. Även om ni inte har känt varandra länge, även om det är en kompis, även om det är någon din kompis dejtade för ett tag sedan, även om personen är äldre, även om personen är av samma kön!
    Lycka till därute!
Jag ska också försöka våga mera ;).

Heaven's on Fire

Hur har dagen varit? Förutom blöt. Jo, lite händelserik i alla fall :)
    "Sometimes the hardest thing and the right thing are the same", visst är det så!?

Har varit alldeles för seg, eller egentligen inte så seg...men jag borde göra bättre än det jag gör i alla fall. Men så är det ju nästan alltid, man kan alltid göra bättre...brukar det låta. Men jag har tänkt mera på uppsatsgrejen och jag har prata med M idag lite om den, men det är svårt. Kan inte riktigt bestämma mig! Ibland önskar jag att jag inte var ensam, är så mycket lättare om man bara är två. Men, men...får försöka i alla fall. Får fortsätta vara stark.
    Även om det inte (än) har blivit mycket skrivandet kring uppsatsen, snarare djupdykning i ämnen, så började jag ikväll skriva lite på något eget, en novell typ...har lyckats få ihop sex sidor, kanske kan det bli något? Eller så blir det precis som allt annat; påbörjat men aldrig, aldrig klart!
    Ska även kontakta K, måste komma ihåg det imorgon!, ska försöka prata lite med henne om adoption och sådant, hon är ju insatt hon med :) dessutom var det alldeles för länge sedan vi träffades. Senast satt vi hemma hos henne och åt indisk mat och sedan satt med en vinflaska i soffan och bara flummade, trevligt var det! Flera sådana kvällar (och vänner) borde man ha, så att man kan slappna av och bara prata.
    Så idag pratade jag som sagt med M, hade en lunchdejt med henne :) vi åt god vegetarisk thai wok *älskar!*, pratade massor om allting, var skönt att få prata lite, men synd bara att lunchen inte kunde fortsätta. Men snart kanske man har henne närmare eftersom de kollar på hus här i närheten. Då kan man få träffa kusinbarnet också *mys*.
    Efter det blev det att jag traskade inåt staden, däremot så skulle det förstås börja spöregna ute, just då. Men jag hade inte så där jättemycket emot det, ibland gillar jag faktiskt regn...fast det är klart att det är ett stort plus om man lätt kan ta sig hem sedan, eller någon annanstans och få torra kläder! Men jag ska inte klaga alltför mycket, blev inte sådär jätteblöt så jag kunde traska omkring i stan i alla fall :).

När jag gick omkring i stan och sökte skydd i en affär, när regnet var som värst, så stödde jag på en gammal klasskamrat vilket kändes lite ironiskt med tanke på att jag reflekterat bakåt över just den tiden (läs förra blogginlägget). Men det var ju trevligt, tror jag. Blev rätt paff och återigen förvandlad till lilla blyga jag och ville mest sjunka genom golvet.      Kände mig hur osäker som helst!
    Visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till, började tänka på hur jag såg ut (som vanligt), vad jag hade på mig, försökte hitta några fel...något som hon skulle kunna kolla snett på eller föra vidare till någon annan.
    Men kände mig ändå jäkligt patetisk, någonstans i huvudet, eftersom hon antagligen växt upp (jag har gjort det också...tro det eller ej...) och hon är säkert inte alls samma tjej nu som när hon var typ nio år. Det vet jag ju! Då var man barn, osäker, rädd och allt sådant där. Det var förlåtligt. Hon var dessutom inte värst, visserligen var hon inte bra heller..visst mobbade hon mig, frös ut mig och skämde ut mig offentligt...men det kunde ha varit värre.
    Gick därifrån med ett påklistrat leende samtidigt som jag kände mig chockad, blottad och jag vet inte vad...

Sedan när jag klev ut ur butiken - brydde mig inte längre om regnet - för att gå till närmaste tunnelbana (orkade inte vara kvar, ville hem, ville vara trygg!), så lyste himlen så där konstigt...ljustgult, samtidigt som det regnar, lite som innan åska eller så. Fast ljusare. Det var rätt coolt, trodde jag, det coola kom nämligen senare när jag satt på tuben och åkte på väg hemåt. När jag satt där och kollade ut och lyssnade på musik så såg det helt plötsligt ut som om himlen brann heaven's on fire! och så såg jag ut över vattnet (åkte över en bro just då) och hela himlen var molntäckt men bakom molnen så lyste solen som en stor glödande boll (ja, jag vet att solen är just en stor glödande boll..), man såg den som en rund ring som brann bakom molnen. Men det var över på ett par ögonblick, bara tre minuter senare så började molnen skingra sig och man började se lite blå himmel och helt plötsligt var magin borta.
    Men jäklar vad coolt det var, önskar så att jag hade haft min kamera med mig, men hade bara mobilen, så bilden som jag tog var inte speciellt bra, men ska lägga upp den här i alla fall hade jag tänkt. Får försöka att inte skämmas över den, det här var ju ändå en akutbild, inget man ser varje dag liksom!


Moving on to other topics...
Blev ju inte av att D hade sin halloween fest heller :( skrämmer jag iväg alla fester? eller alla folk? hmm... fast å andra sidan så har ju T kommit hit, oanmäld dessutom!, så jag förstår att han hade saker o stå i under helgen. Men han sa att han skulle försöka ha ett maskeradparty någon gång ;) och det är ju trevligt, kanske kan göra något av min idé då ;).
    Har ju faktiskt hittat en hel del attiraljer till min idé som catwoman, eller något liknande. Messade J när jag hade hittat latex-liknande tajts och han svarade "Ooh ;)" tillbaka, så antar att det är en bra respons ;) har även lyckats hitta en korsett, hm..ja men det hänger ju på om jag hittar en fest att gå på, men även på att jag vågar har på mig det där *haha!*. Efter några öl så... ;).
    Ska försöka träffa D mera :) prata lite om Australien och allt det där, men om jag skulle följa med honom så är jag rädd att jag inte vill komma tillbaka :P, njea..vi får se helt enkelt. P har börjat kontakta mig mera nu också, föreslog att vi skulle se någon bio snart, blev lite förvånad men glad i alla fall :) trevligt att någon vill hänga med en liksom! Men har inte kommit på vad vi ska se i så fall, så vi får se om det blir av.

Det är inte lätt, men jag ska försöka sova ikväll, gick pyttelite lättare igår så blev kanske en extra halvtimme, får hoppas att det går ännu lite bättre ikväll. Hoppas på att morgon dagen bjuder på något gott :).

Godnatt och kram på er alla därute!
<3

Flashback & Osäkerhet

Ja, ni vet...lite som déjà vu, att det i en specifik situation känns som om du har upplevt detta förut och sedan kommer det som en minnesblixt (finns det ordet? hmm...) och du ser ett gammalt minne flasha förbi och kommer ihåg hur det var då.
    Ja, något liknande fick jag idag, inte var det någon trevlig flashback heller...

Med tanke på allting som har hänt på senaste så har skolarbetet blivit ett utav offren, jag har inte orkat lägga ner så mycket energi på saker som jag borde ha ägnat mig åt. Men sedan har det även känts rätt jobbigt på universitet också, en rivalitet som jag inte har upplevt tidigare när jag pluggade en annan inriktning. Men jag antar att journalister måste bli tuffa...redan från början, borde jag i så fall redan ge upp nu?
    Skulle sitta på seminarium idag i alla fall och diskutera uppsats-PM. Jag var väl medveten om att mitt PM hade brister, att det inte var speciellt bra etc etc. Men när jag satt där, jag fick som en otrolig klump i magen och nej...jag tror inte att det bara var nervositeten. Det kändes som om personerna runt omkring mig förvandlades till gamar, okej nu överdriver jag, men stämningen var i alla fall inte härlig. Till skillnad från B-uppsatsen (antagligen pga lärarbrist) så hålls dessa handledningar i grupper med andra personer/grupper och ingenting är personligt, utan man får en grupp som ska opponera på ens uppsatsidé.
    Visst, jag säger inte att konceptet i sig är dåligt, man får ju feedback från andra elever och det kan man lära sig mycket av, absolut, men när det gäller mig...jag är allmänt osäker, rädd och allt sådant, det skulle vara bättre att få lite mera individuell handledning, guidning. Men, men...
    Hursom när jag satt där och väntade på att det skulle bli min tur att opponera på en av grupperna så fick jag en jätteobehaglig känsla, några otroligt snygga tjejer som var i en grupp satt och liksom viskade, skrev saker, skrattade, tittade på mig och liksom... helt plötsligt var jag tillbaka på högstadiet, när jag var ännu mera osäker och allmänt utfryst...jag trodde att jag skulle få slippa känna mig så här igen, men tydligen så förekommer sådana här grejer även på högre nivåer. Man har ju hört om mobbing på arbetsplatser och sådant. Okej, jag säger inte att jag är mobbad just nu, men tämligen utfryst...lite hånad? Visst, jag kanske överreagerar eller allmänt är nojig också och det är skitjobbigt och om jag kunde välja skulle jag bara låta saker rinna av mig, eller inte ta saker så personligt!
    Känner mig så otroligt barnslig egentligen, jag borde väl kunna vara starkare än så här? Det finns ju en hel del som jag har tagit mig igenom som har varit jobbigare/tuffare än det här. Men när jag får den där känslan och en av tjejerna kollar på mig så där och liksom hånar...jag förvandlas återigen till den blyga trettonåringen som ville (och kunde) göra i princip vad som helst för att bli accepterad. Jag kommer ihåg tuffa gänget liksom, där endast de populäraste tjejerna var med och man stod liksom där och suktade och ifall de ens sa något åt en så visste man absolut inte vad man skulle svara, hjärnan gick på högvarv. Till och med idag, om jag stöter på någon av dessa tjejer som inte bara frös ut mig, utan mobbade mig när jag var yngre (typ låg/mellanstadiet)...så känns det som om jag får tunghäfta (och oftast är jag en rätt positiv och pratglad/social person! som inte är speciellt blyg) och förvandlas till den lilla tjejen som hatade sig själv och absolut trodde noll på sig själv! Jag börjar fundera på vad det är jag har på mig, om det är snyggt nog, eller hur jag ska bete mig..allt sådant far igenom huvudet på mig på ett par millisekunder. Trots att jag vet att dessa personer antagligen har växt upp nu, mognat, inte är farliga (de var nog aldrig farliga heller..mest jag som var så otroligt nojig redan när allting började..).
    Usch, jag vill inte vara den tjejen mer, jag vill våga mera, vara starkare, vara rebellisk...
    Men ändå slutar det med att jag bara önsketänker och sitter här och spyr ut en massa skit på min blogg som typ ingen läser i alla fall....hur patetisk får man vara?

Efter den här dagen, när jag suttit och blivit "motarbetad" i tjugo minuter eller något sådant...så satte jag mig tillslut på en tunnelbana för att åka hem - I did blow off some steam, just walking around in town - och när jag satt där och läste min bok så såg jag en jättevacker tjej, ja hon såg precis så där läskigt perfekt ut som alla de där populära tjejerna...du vet, snyggt hår, "rätt" kläder och perfekt makeup.
    Hon höll på med sin systemkamera och fotade lite i vagnen, typ någon reklambanner och sedan satt hon och studerade bilden. När jag kollade upp mot henne andra gången satt hon och liksom granskade mig med blicken, visste inte riktigt vad jag skulle tycka om det. När jag nästa gång skulle bläddra sida, så kunde jag inte låta bli att kolla på henne igen, denna gången fotade hon mig och när hon väl sänkte kameran sedan så log hon mot mig, inte ett sådant där jätteleende som smittar och man blir glad av, utan bara liksom...ett artighetsleende, jag log tillbaka. Hon firade av ännu en bild.
    Eftersom det inte var vilken dag som helst, utan en dag då jag allmänt känt mig motarbetad, så for tankarna hej vilt i huvudet på mig. Jag skulle inte bry mig om någon fotade mig annars (speciellt inte om det var en tjej..känns mindre "intimt" då på något sätt)...jag har fått en impuls ibland att fota någon också, som varit; vacker, unik..eller något sådant. Inte för att jag är något av de sakerna, vilket gjorde att jag genast blev nojig! Jag började undra varför hon fotade mig?! Det var ju trots allt bara jag....fotade hon för att hon allmänt ville ha något fult på bilderna? För att jag såg udda ut? För att jag verkade vara den enda som inte såg kritiserande ut när hon riktade kameralinsen mot mig?
    Inte var det för att jag var snygg i alla fall, eller såg bra ut, fan...jag blev förvirrad..och nojig!
    Idag har inte varit en topp dag kan man säga...

Imorgon är det fredag i alla fall, åh! det känns skönt, ska ta det lite lugnt, sätta mig ner och fila mera på uppsatsgrejen och förhoppningsvis få ha det lite kul! Det är ju fredag trots allt, någon som vill vara med mig? :) Snälla? Singstar skulle vara roligt *hehe*
    Aja, kan inte sova...så får se vad jag hittar på härnäst, men jag ska sluta skriva i alla fall.

Kram på er där ute och godnatt, sov så gott! :)
Sweet Dreams.

Election 2008 forts. - Homer tries to vote!


Homer Simpson tries to vote for Barack Obama ;)

Ja, om det är så det går till när folk försöker rösta på Obama/Demokraterna, ja då är det ju inte så konstigt att Bush har suttit kvar ett tag :P. Däremot så verkar det ju som om Obama har vunnit i Ohio i alla fall, så där är det i alla fall lugnt *hehe*. Verkar till och med som om Obama har fått Florida också, vilket är ett stort plus!
    Jag funderade på att sitta uppe och vänta, men såg på något tidsschema att sista rösterna från Alaska räknas vid sjutiden idag och jag tror nog inte att jag orkar vänta uppe så länge. Alaska lär ju McCain vinna också, eftersom Palin är därifrån och allt sådant...

Är däremot rädd för vad som kan hända Obama om han vinner, han lär ju fått ett ordentligt motstånd; hot och annat, hoppas att han inte blir mördad eller något liknande...

Goodnight folks, hopefully I'll wake up to a slightly better world tomorrow ;)

Election 2008



Ja, det är precis vad som pågår borta i Staterna just nu!
Läskigt är det, men spännande. Jag hoppas verkligen att Barack Obama vinner valet, dels för att jag hoppas på demokraterna och dels för att jag tycker att det vore en jättekliv för mänskligheten(?) om USA faktiskt fick sig en "svart" president. Ja, så hur kommer det att gå? Siffror på DN:s hemsida just nu visar på att Obama har stöd (72%) av förstagångsväljarna, vilket jag inte är förvånad över, jag är nämligen tämligen säker på att - i och med att detta val har diskuterats så otroligt öppet och nationellt - Obama har fått med en hel del unga bland sin skara som röstar.

Jag såg för ett par dagar sedan Barack Obamas infomercial som lades upp på YouTube, ni kan alla gå in och lyssna på det, den är uppdelad i fyra delar. Jag tyckte att det var riktigt bra!
    Okej, visserligen i sådana här presidentkampanjer så brukar ju kandidaterna stå och lova ut saker till höger och vänster, det vet vi, det har vi sett förut. Men av någon anledning kändes det här bättre, djupare, som ett hopp liksom...
    Nu satt det inte bara en kandidat bakom ett skrivbord och lovade ut saker till höger och vänster och slängde in lite siffror här och var, utan nu var det som en dokumentär, där riktiga människor trädde fram och berättade deras historier.
    Hur vardagen var för; den ensamstående mamman med flertalet barn, pensionärerna som var beroende av att mannen hade ett jobb så att frun ens fick råd med sina mediciner etc.
    Det kändes som om Obama hade gått steget längre, liksom gjort sig "besväret" att göra detta, det kändes som om det var mer än bara ord. Jag tyckte att de klippen var riktigt bra! och jag hoppas att det faktiskt var sant.

Något annat som Obama nämnde i denna infomercial var oljan!
    Ett ämne som jag tycker är oerhört intressant och att det är på tiden att någon tar upp detta ämne i USA. Han pratade om hur han ville förbättra miljön genom att satsa på alternativa energikällor. Vilket jag tycker är oerhört bra!
    Han vill alltså beskatta oljebolagens övervinster, leda kampen mot klimathotet (skitbra!), visserligen är han nu öppen för oljeborrning offshore - något som han sagt nej till tidigare....
    Men det är ändå ett stort steg framåt!
    Om inte USA inser att de är orsaken till så mycket av de utsläpp som sker och faktiskt gör något åt saken så kommer det inte hjälpa mycket att många andra länder kämpar med att dra ner, eftersom USA är bland de som spyr ut mest! Obama har sagt att "USA ska leda en internationell kraftsamling och förslår en marknadsbaserad modell för att reducera utsläppen av växthusgaser med 80% till 2050".
    Om man jämför detta med McCain som inte vill beskatta oljebolagens övervinster, som säger ja till mer kärnkraft och har som vision att reducera växthusgaserna med 60% till 2050.
    Ja, för mig är det självklart om det är så här det faktiskt kommer att bli, men såklart så stödjer jag inte Obama för endast dessa orsaker, men det är en del av det.

Det var förra året som jag läste en kurs kring meterologi och det diskuterades en hel del kring klimatförändringar och vad dessa ändringar faktiskt innebar och jag lovar! det är inget att skratta åt, det är inget att rycka på axlarna åt, det är inget som vi får försumma! Utan något måste göras nu på en gång, det är inte så att vi kan strunta i det nu och tänka att "våra barnbarnsbarnbarn kan ta hand om det här" utan förändringarna kommer att ske så mycket snabbare!
    Även en liten förändring kan göra en Jätteskillnad!
    För oss i Sverige behöver en temperaturhöjning på 6 grader inte betyda mycket alls, det kan bli ett rätt mysigt och varmt klimat här...men så själviskt kan man bara inte tänka!
    Utan en grej som jag fick höra där, som jag lade på minnet är att generellt brukar meterologerna och klimatforskarna säga "där det är kallt från början blir det ännu kallare och där det är varmt från början blir det ännu varmare".
    Om man tänker efter då, hur kommer det då att bli för folk som lever i riktigt kalla miljöer och för de som lever i extremt varma miljöer? Folk i Afrika till exempel har problem som det är idag, hur kommer det då bli med en temperaturhöjning på 6 grader? Det finns ju folk idag som är emot att vi tar in så många invandrare, right? Hur skulle det då bli om det vid Medelhavet blir lika varmt som i Afrika? Vart skulle alla människor emigera då?
    Man får komma ihåg att där det även är väldigt mycket nederbörder idag, kommer det att bli ännu mer i så fall. Så vissa ställen skulle sannolikt drabbas av otroliga översvämningar.
    Det är sjukt läskigt!

Men även om jag inte gillar McCain så är ju vicepresidentkandidaten Sarah Palin ännu värre trodde inte att det kunde bli mycket värre..McCain vill i alla fall inte tillåta oljeborrning i Arctic National Wildfire Refuge (stort naturskyddat vildmarksområde i Alaska), något som Palin vill *hjälp!*.
    Hon är verkligen min mardröm! Känns som om hon är allt fel, i en och samma person..
Hon är alltså för "right to bear arms", med andra ord att man får gå omkring beväpnad med pistol och är emot att man ska förbjuda "semi-automatic assult weapons" [hittar ingen bra översättning] i och med detta tycker hon även att man ska lära ut vapensäkerhet i skolorna (om man ska få gå omkring med pistoler så antar jag att det är bra att barn lär sig säkerhet också..). Hon är för dödsstraff. Tycker att man i skolorna ska få lära ut kreationism (tycker att skolorna borde lära ut vetenskapliga grejer! endast). Är emot att homosexuella gifter sig (jag fattar inte vad grejen med det är! de gör ju ingen annan illa, kärleken är fin ändå, oavsett vem man älskar!) men inte nog med att hon är emot det utan hon var även för att förneka homosexuella "state health benefits" [återigen, känns konstigt att översätta något sådant]. Hon är emot abort, vilket många är i USA det vet jag...men hon tycker inte att man borde göra undantag för tjejer som har blivit våldtagna eller utsatta för incest, enda undantag vore ifall det var skadligt för mamman. Det tycker jag är helt knäppt!!! Läskigt, äckligt, fel...
    Palin stödjer även Bush administrationen när det gäller Irakkriget.
    Ni kan läsa mer om det här http://en.wikipedia.org/wiki/Sarah_Palin
    Till skillnad från Palin så har Obama varit emot Irakkriget från början och har som målsättning att få ut USA ur Irak inom 16 månader, så man kan ju alltid hoppas. McCain däremot har varit positiv sedan start och har inga planer på att dra tillbaka trupperna verkar det som.

Aja, vi får se hur det går...
    Senaste prognosen är från 00:13 (svensk tid) som sa att de första siffrorna i Virginia ger McCain 55% och Obama 44%. Verkar ju som om valdeltagandet är rätt stort i alla fall :) vilket jag tycker är positivt! Om man inte röstar tycker jag att man inte har någon direkt rätt att sitta och klaga på samhället sedan. Tycker även att det är bra att kändisar har gått in för att uppmana folk att rösta, för det är så himla viktigt!


Jessica Alba uppmanar folk att rösta.
Det som står är: (Only You Can Silence Yourself)
Make them hear you.


    Jag kan ju lägga till att jag inte menar något illa med det jag har skrivit, jag brukar inte vara så himla kritisk, men när det gäller vissa saker har jag ganska starka åsikter och oftast så luftar jag inte dem så ofta...men jag vill inte peka ut någon, håller man på McCain så får/gör man det, jag menar inget personligt. This is simply my own opinions.

Fokus

Förhoppningsvis - för er som faktiskt orkar plöja sig igenom mina texter - så kommer detta endast att bli en kort (for a change) nattlig liten notis. Men i och med att det är jag, så vet man aldrig vad som kan rinna ut genom fingertopparna...

De senaste dagarna har jag bara känt mig svag, patetisk, hjälplös och rätt dum!
    Jag har frågat mig, säkert tusentals gånger, vad det är jag håller på med.
    Men jag har inte hittat något svar, antagligen för att jag inte vet Vad det är jag håller på med.
Önskar dock att jag visste, att jag kände mig stark, då skulle jag kanske kunna gå vidare. Men här sitter jag och vet ingenting. Det känns patetiskt att försöka vara kvar i ett förhållande, som uppenbarligen inte verkar fungera och jag vet att ni säkert tänker "ja, men sådant där är svårt". Men jag tror faktiskt inte att det är just den grejen...alltså jag tror inte att det är själva relationen i sig som är svår att bryta sig fri från, utan vanan, säkerheten, tryggheten och minnena.
    Visst kan jag hitta nya vanor, finna nya säkerhetsnät och ny trygghets känsla, hos någon annan eller snarare med någon annan! Men måste nog lyckas hitta lite av de sakerna i mig själv också...det är jag medveten om och jag håller på att jobba med det. Jag har erkänt att jag har ett problem, då har jag väl kommit ett steg på vägen?
    Så just nu låter jag bara det hela sväva, om H vill försöka göra något åt det hela, då får han försöka. Jag har försökt i två år och visst, jag kommer inte bara sitta och titta på nu...utan om han faktiskt visar något intresse, då kanske jag kan engagera mig. Men jag måste ju tänka på mig själv också, jag orkar inte vara hans försöks kanin förevigt, jag håller på och tappar mina känslor också...det är ju rätt svårt att hålla kvar vid dem när man inte får höra mycket positiva saker längre, när man märker att man inte får någon speciell uppskattning längre. Jag tror på att; om man har upplevt ljuset en gång, så blir mörkret mörkare. Med andra ord, har någon hjälpt en att lysa upp en väldigt mörk tillvaro och sedan försvinner och säger "ja, men du klarade dig ju innan", så blir mörkret man kom ifrån aldrig likadant igen, det blir mörkare, för då har man fått uppleva hur ljuset faktiskt kändes - man fick alltså en referenspunkt.
    Okej, jag svamlar...sorry!

Men ibland är det svårt att hålla fast vid det man har erkänt, det är lätt att sopa under mattan när ingen annan ser. Eftersom det bara är jag, det finns ingen annan som disciplinerar mig åt mig...utan jag är ensam själv och det är svårt att hantera ibland. En sådan person som jag, som inte har den bästa strukturen (men gör så gott jag kan..oftast), behöver ibland en annan person, som orkar att hjälpa mig....orkar när jag inte gör det.
    Men jag vet att jag måste bli starkare själv också.
    Dock har jag lärt mig, eller insett snarare, att man inte behöver göra allt själv och bara för att man tar hjälp av vänner betyder detta inte att man helt och hållet är beroende av någon annan, utan ibland behöver man bara lite hjälp på traven.
    Däremot så kickar jag mig själv i arslet just nu, ska försöka vara starkare och orka med skolarbetet som jag faktiskt var duktig med förra veckan. Ska inte gömma mig under täcket längre, även om det ibland känns som om det vore mycket lättare. Jag har faktiskt levt i sängen hela helgen mer eller mindre. Har inte velat gå upp, men bara att få höra några snälla ord från en vän kan hjälpa så mycket!
    Speciellt när man, i den situationen jag är i, känner sig ensam, svag och obetydlig.
    Så nu ska jag kicka mig hårt och ta mig framåt, även om det kommer att vara svårt!
Men bevisligen är jag inte ensam :).
    Jag tackar och bockar för detta. Så man ska hålla fast vid de små sakerna, detaljerna, som faktiskt gör skillnad och gör dagen ljusare och får det att kännas som om det finns ett slut på även det mörkaste!

So I'm single again, fine! I'll just have to deal with it ;) it could be a hell of a lot worse! and there are a lot of boys out there too, so I guess I'm not totally alone. I just have to face it. Get over myself.

Wishing my life away...

Vill verkligen inte göra det,
vill inte vara den personen, men verkar som om jag är den personen i alla fall.

Livet går alltid upp och ner, eller är i ständig rörelse, i alla fall är det så för mig (kan ju bara ge uttalanden kring mig själv, om jag vill vara helt säker på det jag skriver).
    Ibland så kan en dag kännas otroligt bra och man bara flyter fram genom dagen med ett leende på läpparna, de dagarna lever jag för! Ibland så finns det dagar då man bara vill gräva ner sig och inte vara social, trevlig eller något annat, man vill bara ligga under täcket, gömma sig. Men vissa dagar finns alla de där känslorna med, sinnesstämningen ändras under dagen. Ena stunden känns allt som en dans på rosor, sedan känns det helt plötsligt surt och grått.
    Jag gillar inte att pendla så där mellan känslor, det får mig att känna mig osäker på mig själv, plus att jag verkligen inte vill skada eller såra någon i min omgivning när jag pendlar så där.
    Inte för att dessa pendlingar händer hur som helst, när som helst eller ofta, det finns oftast en orsak, men jag gillar det ändå inte.

Med tanke på allting som händer i livet, att saker och ting kan skifta så starkt från en dag till en annan, gör att jag skulle vilja så mycket mera, innan allting kanske vänder. Med andra ord önskar jag att jag vore modigare, att jag kunde ta kontroll över mitt liv mera, men jag är för feg...eller kanske för svag?
    Med tanke på att folk försvinner ur livet så snabbt, till höger och vänster, så skulle jag så gärna vilja vara stark.
Våga säga vissa saker till vissa personer, ge svar på tal till andra, stå upp för mig själv, våga ta kontroll och bestämma saker över mitt eget liv. Till och med ta kontroll över små saker, som att bara ta kommandot när man är med någon och säga "kan vi inte göra det här?".
    Jag har så jäkla svårt för sådant, vill inte vara i vägen, ta för mycket plats, vill inte pressa, vill inte verka för demanding eller clingy.
    Oftast brukar jag inte ha något emot att vara den som följer, den som är tyst, den som inte säger så mycket, men i vissa fall är jag den personen trots att jag önskar att jag inte vore det.
    Ibland känns det som om jag är ett naivt litet barn, som kämpar med att se världen genom ett barns ögon (kanske inte nödvändigtvis det barnet som jag var..men delvis), någon som inte vill inse vissa saker, utan hellre förtränger och gömmer undan. Men samtidigt är jag rädd för att titta tillbaka och ångra, önska att jag hade vågat göra något!
    Kanske hade det hjälpt mig och andra runt omkring mig, om jag bara hade vågat.
    Det känns jätteläskigt att tänka så...
Men förhoppningsvis kanske jag kan återgå till mera seriöst skrivande - kanske här, kanske någon annanstans - för att i så fall kanske våga skriva det jag inte vågar säga...det är i alla fall ett steg i rätt riktning, kanske vågar jag senare lite längre fram visa det jag har skrivit för någon också, innan det är för sent.
    Jag är trött på att slåss mot tiden, kommer ju aldrig att ta mig ur den fighten levande, eller som vinnare...tiden kommer alltid att fortsätta, även om det känns som om alting rasar runt omkring en...livet fortsätter utanför ens egen lilla bubbla, sedan om man väljer att engagera sig och sträcka sig utanför sin trygghetszon, det är upp till var och en att bestämma. Men ibland tror jag att man måste vara stark, även om det är jobbigt, för att lyckas utvecklas i livet och för att kanske i slutändan få det man vill. Den lättaste vägen är ju trots allt inte alltid den bästa.

Så kanske ska jag försöka sluta önska saker och faktiskt göra något konkret?
    Min relation rasar, det är nog bara att inse det, problemet är att jag nog har kommit till en punkt då jag har slutat önska, med andra ord så vet jag inte vad jag vill med den. Kanske vill jag faktiskt bryta mig fri, men det som håller mig kvar är snarare minnen och kanske(?) en önskan om det som varit, snarare än det som kanske kan bli.
    Måste växa upp, ställa mig rakryggad och möta verkligheten, även om det rasar så måste jag vara stark och gå vidare.
    Måste våga visa vissa känslor, ta risker, även om det kanske inte går som jag vill..men då behöver jag inte funderar över  "what could have been" längre fram.
Vill inte ödsla tid på att önska och drömma, även om jag tycker att det är en viktig del av livet också, så länge man gör saker också och inte bara drömmer.

Har ni någon gång upplevt något elektriskt med en person?
    Det går liksom inte att beskriva det på något annat sätt, det är en attraktion som hänger i luften och bara finns där.
    Detta innebär dock inte att det är kärlek eller attraherande på så sätt, det skulle däremot kunna utvecklas till det lätt, om någon bara tog initiativet och vågade! Det är underbart när man har hittat en sådan person, släpp inte taget, var inte rädd, gör bara! Oftast så slutar sådant bra. I alla fall om man verkligen känner det där elektriska.
    Har en kompis som känner så för en tjej...
    Oavsätt utanför trygghetszonen eller ej, ta den risken, eller chansen snarare. Öppna nya dörrar och precis som jag sa till en annan kompis; det finns inte monster bakom varje dörr.

Jag ska inte låta alltför negativ, för egentligen så vill jag nog tro att jag inte är en speciellt negativ person.
    Visst jag vet (trots att jag inte är så gammal..men ålder är ju bara en siffra, its what's on the inside that matters) att livet kan suga och vara riktigt jäkla förjävligt och visst jag kan sitta här och önska och whina om vem jag är och vem jag borde vara...
    Men jag är glad över vissa saker också :) vissa saker ska man inte ta för givet.
    Drömmar till exempel, jag tror verkligen att livet skulle vara otroligt mycket gråare och tråkigare om man inte hade drömmar och visioner (även om de verkar omöjliga), ibland behöver man sin drömvärld att hålla fast vid, som en stöttepelare. Det är absolut inget fel med det.
    Och ja, ibland kan jag vara altlför naiv, men jag tror ändå att man behöver en viss dos naivitet eller barnslighet för att ta sig igenom livet. Det är inte alltid fel att fortfarande kunna se världen genom ett barns ögon, ibland kanske det rent utav räddar oss i vissa situationer, när allting verkligen känns mörkt! Det är ju först nu som "vuxen" som jag har snuddat vid hur mycket smärta och jobbigheter det finns. Så ibland är det skönt att bara koppla bort och vara naiv, våga tro på att saker kan bli bättre. Så att man inte själv rasar ihop, trots att saker runt omkring en gör det.
    Det finns otroligt mycket positivt, glatt och ljust i världen och i verkligheten utanför våran trygghetszon, mycket mer än vad vi tror att det finns, vi måste bara våga lita på det ibland...

Så jag ska försöka göra mitt bästa och fokusera på allt det bra, men ändå tillåta mig själv att vara ledsen, för ibland kan det vara skönt också. Om man bara klistrar på det fejkade leendet, bara för att man känner att man "borde" vara glad, hjälper det inte! Det bryter bara ner en...vi är ju trots allt bara mänskliga.

På torsdag...

är det ärtsoppa...
Hm, nä inte här i alla fall, inte för att jag har något emot ärtsoppa..har mer eller mindre vuxit upp med "soldatens ärtsoppa" :)
Men ja, jag ska inte blogga kring ärtsoppa.

Känns som om min blogg har förvandlats ännu mer till en "handkrämsblogg", som L uttryckte det så fint (inte om min blogg specifikt dock). För er som inte förstår uttrycket över huvud taget så syftar det till en blogg som mer eller mindre endast innehåller "idag var jag och gjorde det här och det här..." t ex "köpte en jordgubbsluktande handkräm" :P. Nej, jag har aldrig haft en jordgubbsluktande handkräm...
   
Men inser att jag önskar att jag kunde skriva något bättre, att jag verkligen hade något annat att blogga om än mitt patetiska(?) liv. Vem vill läsa om det liksom? Jag har typ fem läsare per dag och nu har jag väl skrämt bort dem, med mina Mega inlägg de senaste två gångerna. Det hade kanske varit en grej om de faktiskt hade innehållt något riktigt intressant och fyndigt, men nej.
    Dessvärre har jag inte mycket att komma med utan det blir a lá handkrämsblogg i alla fall.

Igår så träffade jag L :) våldgästade henne lite på jobbet; sprang in och undrade ifall hon var ledig under kvällen och ifall hon i så fall ville vara med mig. Sedan rusade jag vidare till en frisörstid som jag hade. Som tur var så sa L att hon inte hade något för sig och att hon gärna ville vara med mig (var lite desperat efter någon vettig människa att prata med och vem är bättre än L? ;)). Sedan skrattade hon gott åt mitt hyperaktiva beteende, när jag studsade ut ur butiken.
    När jag kom till frisörsalongen - som dessvärre ligger i de finare kvarteren - så fick jag sitta ner och vänta lite, såg säkert hur sunkig ut som helst (tack o lov så fanns det inte speglar precis där, som jag såg) hade inte tvättat håret ordentligt och när jag hade suttit ner i ungefär tre minuter kom en annan dam och satte sig brevid mig.
    Hon kan väl ha varit i fyrtioårsåldern, hade på sig någon snygg byxdress och hennes hår såg prefekt ut, slingat och fint fönat i någon pampig frisyr. Med andra ord kom hon antagligen från de finare kvarteren. När jag snabbt hade observerat henne så kollade på mig genom sina märkesbågar och gav mig en blick som undrade vad katten hade släpat in.
    Aja, fine jag såg inte snygg ut...men det var väl lite därför jag var där!
    Som tur var I (min frisör) precis klar med sin kund då och kunde ta emot mig, blev positivt överraskad över att hon kom ihåg mig och jag blev lika glad som förra gången (första gången även) jag började prata med henne. Det är något med henne, man får någon positiv energi och man blir jätteglad. Dessutom får man jättefint hår :) jag gav henne fria händer även denna gång och det blev bra! Tror jag.. :P hehe, har inte vant mig så mycket, men har fått jättepositiva kommentarer, vilket hjälper. I ett stadie, under klippningen, så var jag lite konfunderad...såg ut som en förrymd Beatles wannabe eller något, såg ut så i håret :P men det blev bättre i slutet och ännu bättre när jag fick se det hela i helspegel (dvs utan kappan man får om sig och när man sitter ner och bara ser huvudet på sig själv).
    Ska kanske få vara I's "provdocka" någon gång, då man är deras försökskanin kan man säga och så färgar de håret på en, man får det gratis, då när man ställer upp i tävlingen. Det skulle vara jättecoolt, för jag började diskutera färgning med henne. Har aldrig vågat förut, men nu känner jag att jag borde våga mera...så började diskutera att färga blåa (mörkblå) nyanser i det, så att håret blir svart-blått, det är väldigt fint tycker jag. Däremot håller de blåa pigmenten oftast sämst, men tänkte testa lila...hehe, vi får se hur det blir.

Klockan var inte så mycket när jag var klar, så hann träffa P innan jag mötte L efter jobbet.
    Vi hade det trevligt, bjöd honom på en muffins :) har nämligen bakat nya! De här var chokladmuffins med isblå frosting på :) de blev riktigt bra...i alla fall om man låter de stå framme i solen litegrann innan man äter dem, då smälter nämligen chokladfyllningen i mitten litegrann, så blir de krämiga och goda!
    Diskuterade en halloween-fest med P också, kanske får man gå med honom, det skulle vara roligt.
    Som jag kanske sagt tidigare, så har jag en idé på vad jag ska klä ut mig till..om jag nu blir bjuden på någon fest, någon som har halloween fest snart?! :) I normala fall brukar jag vara så tråkig, att jag aldrig kommer på något att klä ut mig till. Men nu har jag kommit på att jag kan vara Catwoman a lá Halle Berry...är ju liiiiiite lik henne i alla fall dvs att jag har hennes hudfärg typ :P hon är ju tusen gånger snyggare!
    Men det skulle vara lite nice, svarta tajta kläder, det är min grej det ;) hehe!
    Men som sagt, behöver en fest bara...

Sedan träffade jag L och vi gick och fikade, drack kaffe och hade det jättemysigt.
    Det var skönt att få prata av sig lite och dessutom tog vi en tripp down memory lane :) både på gott och ont.
    Men efter ett tag insåg vi att vi var rätt hungriga och L som inte hade pengar (hon fick lön idag :P ja, jag vet..dålig tajming), men jag bestämde mig för att bjuda henne (däremot kommer hon nog att betala tillbaka pengarna :P) på mat. Så vi hittade en rätt trevlig kinarestaurang och satte oss där, när vi höll på och bläddra i menyn så utbrast L plötsligt att hon inte borde kolla på öl respektive vin delen av menyn då hon bara blev sugen på det.
    Jag bara skrattade åt henne och sa att hon kunde ta det ifall hon ville, jag är ingen som anmärker på sådant. Jag vet ju att hon inte sitter och dricker alla dagar i veckan, så bara för att det var en vardag...so what? Hon skulle jobba sent och jag skulle inte jobba alls dagen därpå.
    Så slutade med att det blev lite som en dejt ;) väldigt mysigt, vi pratade på rätt bra när vi kände av vinet lite smått och sedan åt vi god mat. Hehe, råkade bli att vi fick en karaff vin, men eftersom vi satt där ett par timmar så var det inte så farligt.
    När vi skulle därifrån dock så ville ingen av oss hem, jag var däremot väldigt trött, men jag ville inte sluta umgås med henne, det kändes så härligt. Så vi gick vidare till en pub och satte oss där. Vilket var väldigt trevligt och mitt i all yra så kom vi på att vi ska ge oss ut på en kryssning snart (nästa vecka?) och lämna förnuftet i land och bara vara lite tokiga, eftersom ingen av oss direkt har råd eller tid att åka utomlands just nu :).

Kom hem, såg att jag vann min träningsmatch på HT (vilket var väntat) och sedan åkte jag i säng rätt så snabbt, men hade rätt svårt att somna! Irriterande.
    Dagen spenderades med mor min :) väldigt trevligt! Först åt vi lunch tillsammans och sen satt jag och pluggade lite och så möttes vi upp när hon slutade och åkte hemåt (hemåt mor o far alltså) och kollade in ett nytt köpcentrumt som utökats. Fint var det, men shit vad stort det var - hello americanzing! Var lite bisarrt på sitt sätt, men fint ändå.
    Träffade på I också, min gamla lärare :) det var trevligt, hon var och är bäst!
Fick en kappa av mamma också :O tackar o bockar för det! Var inte alls planerat, utan blev så :)...men som sagt, jag klagar inte. Mörkblå är den och smidigare än den andra jag har, då den är tung, för stor och rätt lång.

Imorgon väntar mer plugg, besök hos farmor och promenad ute i skogen med M :) en trevlig dag med andra ord.
    Är glad att det gick bra för M på redovisningen idag också :)..inte för att jag trodde annat. Men vet hur stressigt och så allt det där kan vara.
    Får se vad kvällen bjuder på, men jag är öppen för det mesta just nu!
    Man ska ta vara på livet och alla goda stunder!

...men fredag är ändå den dagen som känns bäst!

Sorry

Inser att jag har skrivit väldigt långa inlägg här på senaste, vilket mest är på grund av att jag är lat och för att så mycket har hänt, så jag har inte orkat skriva av mig...ber om ursäkt :). Ni behöver absolut inte läsa igenom allt, det är väl mest för min egen skull som jag skriver här. Skriver ostrukturerat och inte speciellt bra, dessutom är det ju så få som läser.
    Hur som helst, jag bara skriver...
    Sen är det upp till er ifall ni orkar er igenom, tänker inte pressa er!

Sitter mest här, kan inte sova ikväll verkar det som, inte än i alla fall...
    Kan bara inte sluta tänka på livet, tiden och allt annat sådant där djupt.
    Jag är i ett förhållande som antagligen inte är bra, för mig eller någon annan i min omgivning..antagligen inte för H heller. Alltså, don't get me wrong, om relationen skulle kunna bli bättre (mycket bättre) och ifall det skulle gå snabbt - så att jag slipper sitta här och bara hoppas att H kan älska mig (bryter ju ner en..) - så skulle det vara otroligt bra!
    Men jag bryr mig inte så mycket om mig själv...egentligen, jag kan kämpa, försöka vara stark (trots att jag har mina svackor fram och tillbaka..man kan ju inte vara stark Hela tiden)...kanske skulle relationen fungera då.
    Men...å andra sidan, livet är kort, alldeles för kort!
    Det är tiden emot oss - vanliga mänskliga - eller något i den stilen.

På senaste tid så har jag förlorat personer, M som stod mig väldigt nära och sedan fick jag reda på att T har gått bort.
    Hennes död var så himla bisarr...eller det är det väl alltid, kanske? Men hon var och jobbade i Norge, ensam, rensa tankarna lite..eller det var det jag fick känslan av i alla fall...och sedan en dag var hon ute, skulle gå och vandra, skulle upp någonstans och gick en väldigt "dum" route..och föll!!! Ner för en klippa, ett par meter. Hon pratade med P (våran gemensamma kompis och hennes ex bara någon dag innan det).Tydligen låg hon så ett par dagar, innan man hittade henne död, så antagligen hade hon jävligt ont också. Det känns så otroligt hemskt. P läste sedan i tidningen om att det var en kvinna i hennes ålder, försvunnen, på just det stället och tillslut kopplade han ihop ett och ett...ringde hennes föräldrar och fick det konfirmerat. SÅ JÄVLA HEMSKT! och bisarrt...

Livet är för kort, för jävla kort ibland...
    Så man ska inte stanna upp alltför länge och tänka/grubbla alltför mycket!
Lev livet istället, det uppmanar jag er alla till, vilket även inkluderar mig.

Ska försöka sova lite nu...måste plugga som ett djur imorgon!!!

Tidigare inlägg
Totalt antal besökare: