Insidan
Ja, hur många gånger har man inte hört att det är insidan som räknas? Säkert ett tusentals gånger. Det har i alla fall jag. När man var lite orolig för hur man såg ut, eller kanske inte hade rätt kläder; om man försiktigt försökte förklara för någon vuxen var det just den frasen som de använde "det är insidan som räknas." Det är först nu som jag har insett hur pass sant det är! Wow, det tog mig bara 20 år, ja nästan 21. Däremot så tycker jag fortfarande att det är dumt att säga att det yttre inte har något med saken att göra, för det är inte sant. Det är inte bara insidan som räknas, i alla fall inte i början.
Du har säkert varit kär någon gång, eller hur? Känt fjärilarna i magen, mött någons blick - för bara en sekund - men genast kände den där elektriska stöten. Jag har varit där ett par gånger, även om graden av kärlek har varit olika. När man gick på lågstadiet och var kär i någon, var den kärleken inte som den jag känner idag om jag blir kär i någon. Men utseendet då, det ytliga. Det finns folk som säger - om sina respektive - "ja, men även om din kropp och ditt utseende skulle förändrats radikalt, så skulle jag älska dig lika mycket och på samma sätt ändå. Jag skulle vara lika attraherad." I dessa fall så ja, kanske är det så. Men när vi faller för någon är det yttre det absolut första i lägger märke till, det måste finnas något attraktivt i utseendet hos den personen för att vi ska bli intresserade. Sedan när man väl är tillsammans med någon och har varit det ett tag, då kan det ju vara så att man har blivit så förälskad i det inre - personens personlighet - så pass starkt att det yttre inte längre spelar någon större roll. Men det där första, har med utseendet och utstrålningen att göra.
Men jag har inte förrän nu verkligen förstått hur mycket personligheten spelar in i det attraktiva, förrän nu. Ja, kanske är jag lite långsam, eller bara allmänt knäpp. Hur som helst, precis som många andra kan jag när jag ser en film, eller följer en serie så kan jag bli lite små kär i någon av skådespelarna och visst är utseendet viktigt där också! Johnny Depp till exempel, hur många tjejer/kvinnor (och säkerligen män också) tycker inte att han är sexig - så visst finns det de som alltid är sexiga - men så finns det de där andra också. I många av mina serier som jag följer har jag blivit lite små kär ;) någon som kanske inte är skitsnygg - men som har något drag som jag gillar - men som har en underbar personlighet, mannen (eftersom det oftast är män jag faller för ;)) kanske är otroligt söt och omtänksam mot sin flickvän/sambo, så att jag kan sitta framför teven och bara ge ifrån mig ljud som "naw" flertalet gånger, om och om igen. Sedan har många av de här männen även sett snygga ut! ;) vilket jag mest ser som ett plus numera. Men när jag sedan har sett dem i andra rollen eller bara ifall de inte är lika mysiga och gulliga i samma serie lite längre fram, så är de inte längre lika attraktiva trots att deras kroppar kan vara ännu attraktivare än tidigare! Tha-da! Och visst, nu tänker ni kanske att "ja, men det är klart att om de spelar mördare i en serie och gulli-gull i en annan, så är det klart att personen kanske inte är lika attraktiv." Men det var inte så grova förändringar jag syftade på, utan bara att de kanske inte visar lika mycket omtänksamhet längre, gör så pass mycket. I alla fall för mig.
Så, jag har ingen aning varför det här var nödvändigt att skriva om, men fick den här aha-upplevelsen igår natt och jag kände att jag bara behövde får ur mig den. Löjligt kanske, sure! Men den bjuder jag på i så fall :)
Du har säkert varit kär någon gång, eller hur? Känt fjärilarna i magen, mött någons blick - för bara en sekund - men genast kände den där elektriska stöten. Jag har varit där ett par gånger, även om graden av kärlek har varit olika. När man gick på lågstadiet och var kär i någon, var den kärleken inte som den jag känner idag om jag blir kär i någon. Men utseendet då, det ytliga. Det finns folk som säger - om sina respektive - "ja, men även om din kropp och ditt utseende skulle förändrats radikalt, så skulle jag älska dig lika mycket och på samma sätt ändå. Jag skulle vara lika attraherad." I dessa fall så ja, kanske är det så. Men när vi faller för någon är det yttre det absolut första i lägger märke till, det måste finnas något attraktivt i utseendet hos den personen för att vi ska bli intresserade. Sedan när man väl är tillsammans med någon och har varit det ett tag, då kan det ju vara så att man har blivit så förälskad i det inre - personens personlighet - så pass starkt att det yttre inte längre spelar någon större roll. Men det där första, har med utseendet och utstrålningen att göra.
Men jag har inte förrän nu verkligen förstått hur mycket personligheten spelar in i det attraktiva, förrän nu. Ja, kanske är jag lite långsam, eller bara allmänt knäpp. Hur som helst, precis som många andra kan jag när jag ser en film, eller följer en serie så kan jag bli lite små kär i någon av skådespelarna och visst är utseendet viktigt där också! Johnny Depp till exempel, hur många tjejer/kvinnor (och säkerligen män också) tycker inte att han är sexig - så visst finns det de som alltid är sexiga - men så finns det de där andra också. I många av mina serier som jag följer har jag blivit lite små kär ;) någon som kanske inte är skitsnygg - men som har något drag som jag gillar - men som har en underbar personlighet, mannen (eftersom det oftast är män jag faller för ;)) kanske är otroligt söt och omtänksam mot sin flickvän/sambo, så att jag kan sitta framför teven och bara ge ifrån mig ljud som "naw" flertalet gånger, om och om igen. Sedan har många av de här männen även sett snygga ut! ;) vilket jag mest ser som ett plus numera. Men när jag sedan har sett dem i andra rollen eller bara ifall de inte är lika mysiga och gulliga i samma serie lite längre fram, så är de inte längre lika attraktiva trots att deras kroppar kan vara ännu attraktivare än tidigare! Tha-da! Och visst, nu tänker ni kanske att "ja, men det är klart att om de spelar mördare i en serie och gulli-gull i en annan, så är det klart att personen kanske inte är lika attraktiv." Men det var inte så grova förändringar jag syftade på, utan bara att de kanske inte visar lika mycket omtänksamhet längre, gör så pass mycket. I alla fall för mig.
Så, jag har ingen aning varför det här var nödvändigt att skriva om, men fick den här aha-upplevelsen igår natt och jag kände att jag bara behövde får ur mig den. Löjligt kanske, sure! Men den bjuder jag på i så fall :)
Kommentarer & Åsikter
Trackback
